Start Detta gör vi Dagen H 50 år

Dagen H, 3 september 1967

Högertrafikomläggningen kallas den omläggning till högertrafik som skedde i Sverige klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967. Denna dag har också kallats Dagen H. Förändringen innebar att all fordonstrafik och även cyklister hädanefter skulle använda det högra körfältet på vägar med dubbelriktad trafik och hålla till höger vid mötande trafik på enfiliga vägar. Låten "Håll dig till höger, Svensson" blev en slagdänga som spelades flitigt i radion i samband med högertrafikomläggningen.

H3967

Vägen fram till till beslutet

Den första högertrafikförordningen i Sverige utfärdades redan 1718. Denna förordning blev dock inte långlivad. Redan år 1734 ersattes den med en ny som direkt stadgade vänstertrafik. högertrafik i Sverige men 1734 föreskrevs i stället vänstertrafik. Orsaken tros vara att ryttare gärna möttes på höger sida för att lättare dra svärd och försvara sig mot en fiende.

En kommitté utredde 1953 på uppdrag av Lagutskottet om en om en omläggning var bra eller dålig. Utredningen kom fram till att:
•Att vägtrafiken i Sverige inte skulle vara farligare än i länder med högertrafik
•Att det inte gick att avgöra om det är säkrast att ha ratten till höger eller vänster i bilen
•Att utländska förares ovana vid vänstertrafik endast motsvarade några promille av trafikolyckorna
•Att det inte gick att avgöra om högertrafik i sig var mer trafiksäkert än vänstertrafik
•Att högertrafiken i våra grannländer ändå innebar att Sverige bör införa högertrafik

1954 föreslog en kommitté klart och entydigt att högertrafik borde införas. 1955 genomfördes en rådgivande folkomröstning för att införa högertrafik och 82,9 % av befolkningen i Sverige uttryckte sig vara emot införandet. I oktober 1961 avlämnades en utredning av kostnaderna för en övergång till högertrafik kostnaden beräknades till 340 miljoner kronor.

I april 1955 organiserade sig Kommittén för högertrafikfolket, vars ledning bestod av riksdagsledamöter från alla demokratiska partier men främst Högerpartiet och Folkpartiet samt representanter för intresseorganisationer som KAK, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Motormännens riksförbund med flera.

I maj bildades Vänstertrafikkommittén som bestod av riksdagsledamöter från alla partier men främst från socialdemokraterna och bondeförbundet. Denna hade inga band till några intresseorganisationer men kan sägas ha haft ett moraliskt stöd från Lasttrafikbilägareförbundet, Transportarbetareförbundet och Droskbilägareförbundet. Till skillnad från högertrafikfolket lyckades vänstersidan bygga upp en omfattande läns- och lokalorganisation.

Folkomröstningen hölls den 16 oktober 1955 och vänstersidan vann med 82,9 procent medan högersidan endast fick 15,5 procent och 1,6 procent av rösterna var blanka. Valdeltagandet var dock lågt, 53,2 procent

Därefter dröjde det till 1960 innan riksdagsledamöter åter motionerade om införande av högertrafik. KommunikationsministerGösta Skoglund tillsatte en utredning som senare rekommenderade högertrafik. Inom regeringen och inom den socialdemokratiska riksdagsgruppen hade stödet för högertrafik ökat och den 8 mars1963 föreslog regeringen i en proposition för riksdagen att högertrafik skulle införas.

Partierna var dock fortfarande splittrade och ledamöter från nästan alla partier krävde en ny folkomröstning. Lagutskottet avvisade kraven på ny folkomröstning och statsminister Erlander betonade att folkomröstningen endast varit rådgivande. Åsikten att en folkomröstning endast kan upphävas vid en ny folkomröstning har förekommit även i kärnkraftsdebatten men saknar stöd i grundlagen.

Efter fyra timmars debatt i första kammaren och nio timmars debatt i andra avslutades den svenska högertrafikdebatten. Röstsiffrorna blev 119 ja mot 16 nej i första kammaren och 175 ja mot 34 nej i andra.

Den 10 maj1963 beslutade Sveriges riksdag att Sverige skulle gå över till högertrafik 1967, med sammanlagt 294 röster mot 50.

H3967 2

Vägen fram till genomförandet

Hösten 1966 - "Det måste alla kunna"

hösten 1966 inleddes en kampanj med hjälp av organisationer, skolor, företag, TV, radio och press. Upptakten skedde under september och oktober då konferenser anordnas på läns- och lokalplanet. Under oktober månad sändes en särskild TV-kurs för organisationernas funktionärer och under november månad satsade TV på en rad trafiksäkerhetsprogram av ny karaktär. Det producerades informations- och studiematerial för organisationernas, skolornas och företagens behov. Ett särskilt mötespaket för "enkvällsträffar" erbjöds, men också material för flera kvällars verksamhet. Allt material erhölls kostnadsfritt. Även flera motororganisationer och företag ställde material till förfogande.

Våren 1967 - "Så klarar vi omläggningen"

Under våren 1967 började alla aktivt engageras i slutplaneringen, lokalt, regionalt och centralt. Alla omläggningsåtgärder presenterades. Nya vägmarkeringar — permanenta och provisoriska — nya lokala bestämmelser, utbildningsmöjligheter för trafikanterna — om allt detta skulle alla informeras under dessa vårveckor och det ska då föras ut till alla trafikanter. Föreningarna kunde presentera en verksamhet utifrån förhållandena i hemorten.

Augusti-september 1967 - Inför dagen H

Det stora pådraget inför omställningen inleddes den 20 augusti 1967. Alla som självständigt kunde vistas i trafiken informerades via radio, TV, annonser, trycksaker, personliga besök mm. Omläggningen krävde vägledning — en rådgivande och hjälpande verksamhet i trafiken, som främst gavs till de oskyddade trafikanterna vid livligt trafikerade övergångsställen och trafikplatser, ut- och infarter vid fabriksområden, nöjesetablissemang, idrottsplatser och skolor. I omställningsskedet, omedelbart före och efter dagen H, hade varje organisation möjlighet att vara med och göra viktiga insatser på olika områden.

H3967 3

Konsekvenser och kostnader

En effekt av omläggningen var att omkörningar blev mer säkra genom att ratten på merparten av alla person- och lastbilar i Sverige satt på vänster sida, precis som idag, varför föraren fick bättre sikt ut mot den mötande trafiken. Anledningen till att biltillverkarna i Sverige från början byggde bilarna vänsterstyrda var att myndigheterna redan tidigt hade antytt att en omläggning till högertrafik skulle komma och att merparten av alla bilar som exporterades var till länder med högertrafik som förordade vänsterstyrda bilar

Sveriges riksdag räknade med att omläggningen skulle kosta ca 600 miljoner kronor

Finansieringen av reformen skedde genom en särskild trafikomläggningsskatt på registrerade fordon som upptogs under åren 1967–1970. Den årliga skatten var 20 kr för motorcykel, 40 kr för mindre personbil, 75 kr för medelstor personbil och 100 kr för större personbil, lastbil och buss.

 

1965 och 1966 omkom 1313 personer i trafiken vilka är de värsta trafikåren räknat i antalet omkomna. 1967 omkom ”enbart” 1077 och högertrafikomläggningen och allt arbete kring den antas vara en bidragande faktor.

H3967 6

Nya regler

•Vänsterregeln ersattes med en ovillkorlig högerregel. (det vill säga vänsterregeln spegelvändes och skärptes)

•Vid utfart från bland annat parkeringsplats eller bensinstation skall företräde lämnas även åt trafik som kommer från vänster.

•Förbud mot att korsa heldragen mittlinje (spärrlinje) på vägen.

•Förbud för fotgängare att gå mot rött ljus.

•Fri fart, som före dagen H gällde på många landsvägar, upphörde. Under vänstertrafikstiden fanns 50-skyltar vid infarten till samhällen. På väg ut ur samhällena var det skyltat 50-upphör, en rund gul skylt med ett svart snedstreck (hastighetsbegränsning upphör), regeln var då att "hastigheten skall anpassas till omständigheterna."

•Kraven på motorväg skärptes vilket innebar att en del av motorvägarna klassades om till motortrafikleder.

•Vissa vägar var förklarade som huvudleder. Efter den 3 september blev också motorvägar och motortrafikleder huvudleder. Dessa markerades med huvudledsmärke. Nya regler gällde vad beträffar stopp och lämna företräde vid vägkorsning och infart på huvudled.

•Även i rondeller gällde högerregeln om inte skylt om lämna företräde fanns uppsatt vid infart till rondellen.

•Ordningen för datumparkering var efter omläggningen omvänt mot tidigare.

•Markeringarna på vägbanan var annorlunda efter omläggningen, den gula färgen hade ersatts av vit.


Till de tillfälliga reglerna hörde:

•All privattrafik var förbjuden mellan klockan 01 och 06 natten mot den 3 september. Med lokala regler i Stockholm, Göteborg Karlstad och Borås


•Inskränkningar i tillåtna hastigheter. Hastighetsgränserna under tiden efter dagen H var 40 km/h där det annars var 50 km/h (inom tätbebyggt område), motorväg 90 km/h samt 70 km/h på övriga vägar

Fastställandet av dessa gränser hade företagits efter mycket ingående diskussioner med såväl trafiksäkerhetsexperter som företrädare för olika yrkesorganisationer och representanter för de kollektiva trafikföretagen.

H3967 4

Övergångens genomförande

Längs vägarna sattes upp svarta sexkantiga skyltar med ett gult H. Detta för att påminna trafikanterna om att hålla till höger. Små påminnelsemärken delades också ut till bilisterna på bland annat bensinstationer. Påminnelsemärkena fanns även i en variant med röd bakgrund.

Klockan 04.50 söndagsmorgonen den 3 september1967 stannade alla fordon upp på vänster sida av vägen. Efter ett kort stopp körde alla trafikanter försiktigt över till höger sida av vägen. Nedräkningen till klockan 05.00 skedde via radion. Bilisterna rekommenderades att efter övergången ha halvljuset tänt, varför tejpen på de övertejpade asymmetriska strålkastarna helst skulle avlägsnas under de tio minuternas stillestånd. Därefter var högertrafik ett faktum.

Övergången föregicks av en intensiv informationskampanj i form av annonser, broschyrer, TV- och radioprogram. Rock-Boris sjöng landsplåganHåll dig till höger, Svensson. Själva övergången bevakades i ett direktsänt radioprogram som leddes av CeGe Hammarlund.

Den närmaste tiden efter omläggningen var övervakningen av trafiken mycket intensiv. Omkring 10 300 polismän och militärer övervakade förloppet. Utöver dessa behövdes mer än 100 000 personer för vägledning vid ungefär 19 000 övergångsställen, alltså en verksamhet liknande det slag som skolpatrullerna utför. För denna uppgift användes äldre skolungdom, medlemmar i olika organisationer samt värnpliktiga.

Den första större olyckan efter omläggningen inträffade på eftermiddagen under söndagen i Gagnef i Borlänge polisdistrikt. Det var en misstänkt rattfyllerist som körde på fel sida och frontalkrockade med en mötande bilist, varpå den misstänkte rattfylleristen skadades svårt.

521Px Hastighetsbegrnsning Upphrsvg

Vägmärken

Efter övergången till högertrafik ändrade Vägverket en rad skyltar. Bakgrunden är att FN:s vägmärkeskonvention säger att alla märken ska vara spegelvända vid vänstertrafik om det är lämpligt.

Ett exempel var skylten Varning för älg, som ändrades så att älgen nu kommer från höger. Anledningen anses vara att djuret snabbt kan komma upp från det närmsta diket.

Vägmärket för vägarbete var före omläggningen en högertrafiksversion; arbetaren hade ryggen mot vänster. Man hade kopierat andra europeiska länder. Det förstod man inte vare sig då eller vid omläggningen, för man spegelvände den också, så att det nu är en vänstertrafiksversion; ryggen är åt höger som i Storbritannien, spegelvänd mot de flesta europeiska länder.

Vägmärket Hastighet upphör (Kines med sorgband) som fanns där samhällerna slutade togs bort. (se bilden ovan)

H3967 5

MHF Region Öst | c/o Larsson | Sätervägen 6A | 756 46 Uppsala | Tfn 072-21 22 109  | Epost  info@mhfost.se
Adminlogin