Under 2015 var antalet ärenden 72 stycken.
– Vi är den region som haft flest cabotagefall, säger Lars-Göran Samuelsson, samordnare för trafiksektionen i polisregion Syd.

Utländska godstransporter har rätt att utföra tre inrikestransporter inom loppet av en vecka i Sverige. Det här kallas för cabotage och tanken är att minska antalet tomma lastbilstransporter.

Problemet har varit att en del utländska godstransportföretag fortsatt att köra i Sverige och brutit mot reglerna. För att råda bot på bekymret skärptes reglerna den 1 mars 2015. Polisen fick då möjlighet att ta ut en sanktionsavgift vid vägkontroll om det visar sig att föraren inte utför en cabotagetransport. Avgiften överprövas sedan av Transportstyrelsen när alla handlingar har kommit in.

Länen Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne ingår i polisregion Syd. Lars-Göran Samuelsson anser att de nya reglerna har uppfyllt sitt syfte.

– Hotet om sanktionsavgiften har varit effektivt. I princip i alla fall av olaga cabotage har de utländska åkerierna betalt. Vi har bara behövt klampa fem stycken, berättar han.

Klampning ingår som en av de åtgärder som polisen får använda sig av i kampen mot cabotaget. Metoden är en av de åtgärder som polisen sedan förra året får använda för att förhindra fortsatt färd vid överträdelser mot trafikbrottslagstiftningen.

– Min uppfattning är att vi i polisregion Syd nog har haft flest cabotageärenden i landet. I september vet jag att vi hade hälften av alla ärenden, säger Lars-Göran Samuelsson.

En förklaring tror han är att det går mycket trafik genom polisregion Syd av utländska godstransporter, inte minst via Öresundsbron.

– Genom vår region passerar det ett stort trafikflöde, säger Lars-Göran Samuelsson.

Under 2015 fick Transportstyrelsen in 72 ärenden gällande olaga cabotage. I 60 av fallen har förskott betalats vid vägkontroll.

– Vi upplever att problemen med utlandsbaserade transportföretag som missköter sig har minskat. Den ökade kontrollen och sanktionsavgifterna har haft en avskräckande effekt, säger Rainer Nilsson, sektionschef på Transportstyrelsen.

Den utredning som låg till grund för sanktionsväxlingen visade framförallt att det var svårt att lagföra olaga cabotage enligt Rainer Nilsson.

– Ett problem var att bötesbeloppen som dömdes ut inte upplevdes vara avskräckande. Dessutom fanns det uppenbara problem med att utreda och åtala någon i ett utländskt företag, säger han.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att göra en uppföljning  av de nya bestämmelserna om cabotagetransporter och åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Uppföljningen ska ske i samråd med Polismyndigheten och Tullverket. Uppdraget ska delrapporteras den 15 mars och slutrapporteras den 1 maj 2017.

Transportstyrelsen ska utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre än 24 timmar, samt låta en polis eller tulltjänsteman besluta om

klampning. Om Transportstyrelsen förespråkar ett sådant förslag, ska frågor om proportionalitet och rättsäkerhet beaktas skriver regeringen i uppdraget.

Fakta Olaga cabotage och hindrande av fortsatt färd

Om ett utländskt transportföretag bryter mot reglerna om cabotage och inte betalar förskott av sanktionsavgift vid en vägkontroll. Då har polisen rätt att hindra fortsatt färd för fordonet under 24 timmar eller till dess att betalning har skett.

Text: Mari Haglund
Foto: Transportstyrelsen