Start Nyheter 2015 6 9 Kusligt att det fortfarande är låga straff

Kusligt att det fortfarande är låga straff

2015-06-09
Antalet personer som lagfördes för rattfylleribrott under år 2013 var 1361 personer i MHF Region Öst:s område.

Trafiknyktert.nu har tittat närmare på straffpåföljderna för rattfylleri.
– Frågan är om inte påföljden för grovt rattfylleri borde vara mycket högre än den är i dag, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare. 

När man pratar om antalet personer som lagförs för rattfylleribrott har domslut, strafförelägganden och åtalsunderrättelser räknats samman i statistiken. I statistiken delas rattfylleribrottet upp i åtalspunkterna rattfylleri, grovt rattfylleri och drograttfylleri. I Trafiknyktert.nu:s siffror har vi lagt ihop statistiken för de tre olika punkterna.

Under år 2013 lagfördes 222 personer i Blekinge län för rattfylleri, grovt rattfylleri och drograttfylleri, i Jönköping var den siffran 161 personer, i Kalmar lagfördes 151 personer, i Kronoberg 85 personer och i Östergötlands län var siffran 204 personer.

– Vi vill att straffpåföljden vid rattfylleribrott tydligt ska visa att det här är ett brott som samhället ser allvarligt på, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF.

Han tycker att det finns en faktor till som är viktig.
– Påföljden ska också fungera avskräckande, människor ska inte vilja köra rattfulla, anser Lars Olov Sjöström.

Den som kör onykter och stoppas av polisen misstänkt för grovt rattfylleri kan dömas till fängelse i upp till två år. Om du kör berusad och kör ihjäl en annan människa i trafiken kan du dömas för grovt rattfylleri i kombination med grovt vållande till annans död, vilket kan ge upp till åtta års fängelse.

Men i praktiken har ingen dömts till så långa fängelsestraff, utan det ligger på mellan ett och ett halvt och tre år.

Sven-Erik Alhem är före detta överåklagare och samhällsdebattör.
– Det är kusligt att det fortfarande är förhållandevis låga straff. Jag hade gärna sett att när en rattfyllerist kör ihjäl en annan människa att straffet hade varit fler år än det är i dag, säger han.

Sven-Erik Alhem reflekterar över när en person kör rattfull och föraren inte orsakar en olycka eller kör ihjäl någon:
– Då är det rena slumpen att personen inte skadar andra trafikanter, men rattfylleristen utgör ändå en stor fara. Där frågar jag mig om inte straffvärdet egentligen är lika högt, som när en onykter förare faktiskt orsakar en olycka, med tanke på att vad som ha hänt, säger han och tillägger:

– Men det går inte att argumentera för ett sådant resonemang.

En kombination mellan straff och rehabilitering behövs tycker Sven-Erik Alhem.
– Det krävs ett straff, men det är också bra om det finns rehabilitering inom ramen för ett straff, om man förmår vederbörande att komma på andra tankar, säger han.

Lars Olov Sjöström menar att det viktigaste kanske inte är alltid är skärpta straff.
– Skärpta påföljder kanske inte alltid får ett avgörande resultat. Det kan bli ett slag i luften om personen får ett återfall i rattfylleri. Därför är inte hårda straff det viktigaste, utan att ta itu med de problem som kan finnas genom behandling eller ett alkolåsprogram, säger han.

När en person stoppas för rattfylleri kan den delta i ett alkolåsprogram, då får den behålla körkortet mot att den sätter in ett alkolås i bilen.

Ofta har en person som tas för rattfylleri alkoholproblem och då är det viktigt att fokus ligger på att hjälpa personen ut ur det menar han. 

– Att delta i ett alkolåsprogram är en av de mest framgångsrika behandlingsmetoder som finns. Forskare har sett att det är många av dem som deltar som minskar sin alkoholkonsumtion i stor utsträckning, säger Lars Olov Sjöström.

– Om du har ett alkolås i bilen får det dubbel effekt, du kan inte köra rattfull och du måste minska din alkoholkonsumtion. Det ger förutsättningar för en ny hälsosammare livsstil.

Lars Olov Sjöström har full förståelse för att människor som har drabbats av rattfylleribrott vill se strängare påföljder. Men MHF har en annan utgångspunkt när det gäller straff.

– Som trafiksäkerhetsorganisation är vår inställning att rättsystemet ska fungera så effektivt som möjligt. Poängen är ju att förebygga nya trafikbrott, så att färre personer omkommer och skadas i trafiken, säger han. 

 

Skärpt lagstiftning har varit på tal

Påföljderna för rattfylleri har inte förändrats sedan år 1994. Justitiedepartementet tittade år 2006 på ett förslag där två nya trafikbrott skulle införas i lagstiftningen. Vilket skulle kunna ge skärpta straff för vållandebrotten i trafiken. Men förslaget har lagts på is på obestämd tid.

I justitiedepartementets promemoria föreslogs att två nya straffbestämmelser skulle införas vid trafikbrott, vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppskada eller sjukdom vid fordonstrafik.

Myndigheten menade att det är motiverat att anlägga en skärpt syn på vållandebrott som skett i samband med rattfylleri och andra allvarliga trafikbrott.

– Jag tror att det var ganska gott tänkt att vållandebrott i trafik skulle vara en egen kategori med brott. Det som var bra var att man inte behövde ta hänsyn till andra brott – utan kunnat höja minimistraffet eller straffskalan, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF.

Vållande till annans död är ett brott som innebär att man av oaktsamhet varit orsak till en annan persons död. Brottet skiljer sig från våldsbrotten mord, dråp och misshandel genom att oaktsamhet är tillräckligt för straffansvar.

Om brottet bedöms som grovt eller inte ska beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningspersonen när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller någon annan drog eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

I justitiedepartementets förslag till nya trafikbrott skulle de nya brotten ha ett högre minimistraff än de generella bestämmelserna i brottsbalken, det vill säga vållande till kroppskada eller sjukdom och vållande till annans död.

Enligt förslaget skulle minimistraffet för vållande till annans död vid fordonstrafik, grovt brott, vara ett års fängelse. Minimistraffet för vållande till kroppskada eller sjukdom vid fordonstrafik, grovt brott, skulle vara sex månaders fängelse.

Vid bedömningen av om brotten är grova skulle särskilts beaktas om föraren i samband med brottet, även gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller grovt rattfylleri.

– Det här förslaget skulle kunna läggas fram. Men det har glömts bort, säger Lars Olov Sjöström. 

Text: Mari Haglund
Foto: Lina Yafi/MHF

MHF Region Öst | c/o Larsson | Sätervägen 6A | 756 46 Uppsala | Tfn 072-21 22 109  | Epost  info@mhfost.se
Adminlogin